Konsten att kasta bort sitt liv
Jo, om religion kan vi tvista i en evighet. Och att tro får vara upp till var och en. Men efter att ha sett en dokumentär på TV om en katolsk nunna - en ung tjej som valt att redan som 19-åring gå i kloster - känner jag mig väldigt sorgsen.
Att leva i stillhet och enkelhet är en sak, men att leva sitt liv utan att ha rätt att skaffa sig en nära vän eller att älska en annan människa innerligt och mest, det verkar vansinnigt.
För dem som tror på Gud och hans kärlek - hur kan det då ingå att inte få känna kärlek mellan människor? Det verkar både ondskefullt och tomt.
Visst, om du tror så mycket att du vill leva i närhet med din gud och inte skaffa familj och en livskamrat, låt gå för det. Men en tro som förbjuder dig att ha vänner och tycka om någon mer än andra, nej det luktar hjärntvätt och galenskap.
Att inte få tycka om andra personer är att förbjuda ett grundläggande mänskligt beteende. Den kärlek som vi människor kan känna räcker både för Gud och andra människor.
Att leva i stillhet och enkelhet är en sak, men att leva sitt liv utan att ha rätt att skaffa sig en nära vän eller att älska en annan människa innerligt och mest, det verkar vansinnigt.
För dem som tror på Gud och hans kärlek - hur kan det då ingå att inte få känna kärlek mellan människor? Det verkar både ondskefullt och tomt.
Visst, om du tror så mycket att du vill leva i närhet med din gud och inte skaffa familj och en livskamrat, låt gå för det. Men en tro som förbjuder dig att ha vänner och tycka om någon mer än andra, nej det luktar hjärntvätt och galenskap.
Att inte få tycka om andra personer är att förbjuda ett grundläggande mänskligt beteende. Den kärlek som vi människor kan känna räcker både för Gud och andra människor.
Comments