Åsikter och mångfald

Det är så många som hört av sig, som berättat om egna upplevelser, som också varit/är utmattade och som har haft svårt att sätta ord på det. Som har tackat mig för att jag sätter ord på det. Och det var ju också mitt syfte - jag vet att jag är bra på ord och därför vill jag skriva. För alla dem som inte kan men också för att utmattningen är en av de absolut vanligaste diagnoserna i dag. Det finns så många där ute som under en alltför lång tid kör på för hårt. Som inte stänger av då och då, som inte bromsar i tid.

Så, jag har fått frågan varför jag vill skriva detta om mig - men jag vet ju att jag inte är ensam, vi är många. Så många och jag tycker det är viktigt att försöka öka förståelsen. Hur ska man förstå det som inte alls visar sig på utsidan?

Så jag kommer skriva mer - men låt mig berätta något. Jag är ju inte alls där jag var i februari 2016. Mycket bra har hänt - många fina kontakter, stöd förbättringar, ändrade livsbeslut som leder till förbättring, målbilder att sträva mot, pauser, vila, Frankrike, nya människor som ger energi, kärlek, familj. Massor med fantastiska framtidsplaner, möjligheter och saker som bara väntar på att få blomma ut.

Men, det jag försökte förmedla och vill förmedla är att det tar tid. Och det får ta tid och det jag berättar kan så många skriva under på och delta i. Det är ett samtal som jag vill ska fortsätta.